Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Tolkning

Tolkning genom analys

Analys innebär att analysens premiss, och vissa av de kopplingar, eller associationsbanor, som leder till denna premiss, aktualiseras i medvetandet.

Analysens premiss skapas som en slutsats i en tidigare syntes. Syntesens premisser innebär alltså tidigare premisser till analysen.

Eftersom inte alla av de tidigare premisserna används vid analysen, kan trovärdigheten i dess slutsats variera.

 
 

Analys av en okänd företeelse

När jag varseblir företeelsen som visas nedan, innebär analys att jag letar i minnet efter liknande företeelser.

Om jag syntetiserar utseendet hos den företeelse som visas på bilden nedan med begreppen "hänger från ett träd" och "har en sötaktig lukt" kan jag dra slutsaten att all information jag har ingår i syntesen av mitt begrepp frukt.

Men om jag syntetiserar utseendet med begreppen "grävts upp ur jorden" och "ingen lukt" kan slutsatsen bli att det delar ytterligare egenskaper med mitt begrepp grönsak, eller kanske (i värsta fall!) mitt begrepp insekt.

Analys av ett abstraherat begrepp

På sidan Abstraktion diskuterades att vi bortser vi från vissa egenskaper när vi abstraherar ett begrepp.

Vid analys går vi från ett mer abstrakt begrepp till minst ett som är mindre abstrakt. Detta innebär att vi lägger till eller fyller på med egenskaper som vi har erfarenhet av till det abstraherade begreppet.

Och eftersom vissa av de möjliga premisserna har eliminerats vid abstraktionen kan slutsatsen eller tolkningen bli subjektiv.

Analys av begreppet "guld" kan för en person ge dyrbar, gul, metall. För en annan kan det ge kungakrona, smycke, ring och för ytterligare en annan, svett, gruvgång, kontrollanter.

Analysen blir en tolkning som, på både gott och ont, utgör en mycket viktig del av vårt tänkande och vår kommunikation.

Ett exempel på tolkning gavs av ett politiskt parti i Stockholm omkring år 1980. Miljöproblem på grund av bilars avgaser gav en opinion som önskade minskad bilism på stadens gator, vilket fick stöd i media av de lokala partierna.

Men minst ett parti tolkade termen "minskad bilism", inte med att det totala antalet bilar i staden skulle minska, utan med att det maximala trafiktrycket under rusningstrafik skulle sänkas om man införde flexibla arbetstider.

 
 

Sokrates (igen!)

På sidan Analys nämndes ett exempel med Sokrates:

Sokrates är lycklig

En tänkbar slutsats var "vara kär". Men kanske var det en helt annan sorts lycka som Sokrates kände? Kanske var det lycka skapad av att ha uttalat en icke avslöjad sofism, liknande "vad är lycka i sig självt?" [jfr. Platon - Meno 100b eller Phaedo 74a-b].

Det kan alltså uppstå tolkningsproblem vid analys av ett abstraherat begrepp som inte är väl definierat.

 

Obegränsad tolkning

Ytterligare tolkningssvårigheter ses vid analys av mer abstraherade begrepp, som i begreppstaxonomin på sidan Abstraktion. Den sista abstraktionen i taxonomin "allt tänkbart" kan analyseras till ett godtyckligt underbegrepp, bland annat till de som bidrog till abstraktionen; "alla företeelser och alla fria fantasier".

På samma sätt kan begreppet Alltet analyseras till "varje tänkbart resonemang om perfektion och godhet mot människor".

Men det kan också analyseras i termer av enorm makt och välvilja mot varelser i en utomjordisk civilisation som vill använda jordens invånare som näringskälla.

I boken Liftarens Guide till Galaxen beskrev författaren Douglas Adams mänsklighetens syfte:

Livets utveckling på jorden hade medvetet initierats av en mycket avlägsen civilisation för att snabbare kunna överföra deras obetydliga meddelande ("Hälsningar") till en annan civilisation.

 
 
 
2021-11-18