Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Abstraktion

Antag att vi ser två äpplen. De har många egenskaper som är gemensamma, men några är olika. Det ena kanske har några fläckar och det andra kanske är mer toppigt.

Vi utför då en analys av vad vi ser. Vi bortser från fläckarna och toppigheten och fokuserar på det som är gemensamt. Dessa abstraherade objekt syntetiserar vi till begreppet "äpple".

Egenskaperna som inte är särskiljande har abstraherats (bort) och begreppet som vi har bildat innebär en abstraktion.

 

En abstraktion skapas från likheten mellan flera perceptioner eller begrepp (som ytterst skapas genom perception) och innebär alltså ett sannolikhetsargument.

Abstraherade begrepp har en mycket viktig plats i både minnen och resonemang. Inom filosofin betecknas de därför med många termer: kategorisering, typ, representation, natur (som i människans natur), karaktär, fundamental karaktär, generellt namn [Mill], essens, arketyp, universal [Aristoteles] (se även citatet av Hobbes nedan), teoretisk, ren (som i ren matematik), ”i sig själv”, "mentalt uppfattad".

 

Mindre tydlig perception, vidare användningsområde

Eftersom abstraktioner är intressanta inom epistemologin, och dessutom kräver en viss eftertänksamhet för att förstås, har de givit upphov till en stor mängd litteratur.

Den sammanfattas nedan:

 

Perception av abstraherade begrepp är inte möjlig

En abstraktion är inte möjlig att varsebli /percipiera/.

När vi genom varseblivning /perception/ av flera äpplen har syntetiserat begreppet "äpple", och på liknande sätt skapat begreppet "päron", kan vi från dessa (och andra) begrepp syntetisera begreppet "frukt".

Detta begrepp kan inte varseblivas. Vi kan varsebli olika representationer av "frukt", till exempel äpplen och päron, men själva begreppet existerar inte i verkligheten.

På samma sätt är perception av det abstraherade begreppet "äpple" inte heller möjligt. Vi varseblir endast ett visst äpple, med sina skavanker och färgskiftningar.

 

Detta har t.ex. uttryckts av Thomas Hobbes:

And a common name, being the name of many things severally taken, is therefore called an universal name; and therefore this word universal is never the name of any thing existent in nature.

Hobbes T - On Body (De Corpore) 1.2.9 (English Works vol.01 (Molesworth, Bohn 1839), s.19-20.
 
 

Svårigheten att varsebli abstraktioner fungerar som en förförisk kudde för filosofer som hävdar att argument kan skapas oberoende av perception, alltså a priori, och därigenom vara "absolut säkerställda".

 

Vidare användningsområde

En abstraktion /ett abstraherat begrepp/ har ett vidare användningsområde än var och en av de enskilda företeelserna som ingår i begreppet.

Om vi ser en, för oss, ny sorts björn kan vi från vårt begrepp "björn" analysera vad det är som vi ser, utan att minnas det exakta utseendet hos björnar som vi tidigare har sett.

 

Mer trovärdigt

En abstraktion skapas genom syntes av flera premisser. Den blir därför mer trovärdig än någon av de ingående enskilda premisserna.

Om vi ska gissa en okänd människas längd är begreppet "medellängd" mer användbart och trovärdigt än längden av en godtyckligt vald person.

"Medellängd" bildas från mätning av många personers längd, alltså från många perceptioner, medan en viss persons längd bildas från enbart en perception.

En persons längd, till exempel ett barns, kan förändras, medan begreppet "medellängd" inte påverkas i samma grad.

 

Inte "absolut säkerställt"

På grund av att en abstraktion bildas från många perceptioner blir de mer användbara och mer säkerställda jämfört med en enstaka perception. Detta har inspirerat rationalistiska filosofer till åsikten att den skulle representera "absolut säkerställdhet".

Men, eftersom premisserna i resonemanget som leder till abstraktionen innebär sannolikhetsargument, blir resonemangets slutsats, alltså abstraktionen, också ett sannolikhetsargument.

 

 

 

 

Abstraktion av abstraherade begrepp

Abstraktioner skapade från tidigare abstraktioner är mycket vanliga och viktiga. De tidigare abstraherade begreppen "äpple" och "päron" kan, tillsammans med ytterligare begrepp, abstraheras till "frukt".

Varje ytterligare abstraktion medför de ovan nämnda intressanta förändringarna:

- Färre associationer till perception (men abstraktionerna är fortfarande ytterst bildade genom perception).

- Vidare användningsområde.

Upprepade abstraktioner av abstraktioner leder efter några få steg till begrepp som helt tycks sakna kopplingar till perception (trots att de ytterst finns där).

Upprepade abstraktioner leder till en begreppstaxonomi:

- människor och hundar etc. abstraheras till djur.
- djur och svampar etc. abstraheras till levande.
- levande och icke levande abstraheras till objekt.
- objekt och beteenden etc. abstraheras till företeelser.
- företeelser och fria fantasier abstraheras till "allt tänkbart".

Den slutliga /"högsta", mest avlägsna/ abstraktionen "allt som kan tänkas" kan också medvetandegöras som "Alltet" eller "Enheten".

De yttersta premisserna för den slutliga abstraktionen baseras fortfarande på perception, och begreppen "Alltet" eller "Enheten" inkluderar alltså varje tänkbar perception och känsla. De kan därför analyseras till varje tänkbart begrepp, vilket visar att alla begrepp är direkt eller indirekt sammankopplade.

 

Historiska abstraktioner

Jag tror att de försokratiska Pythagoréerna abstraherade fram sitt grundläggande begrepp "Ett" eller "Enheten" på detta sätt:

Heraclitus c:a 535-475 BCE var delvis Pythagoré:

- all things are one.

- out of all things there comes a unity and out of a unity all things”

McKirahan 2011 - Philosophy before Socrates, s.116, 129.
 

På ett liknande sätt skapades förmodligen begreppet "en perfekt och allomfattande Gud" genom syntes följt av abstraktion av slutsatser från många tänkbara resonemang (som ytterst baseras på perception) om godhet och perfektion:

Therefore there is ... a subject of all perfections or a most perfect being. ... this being exists, since existence is contained in the number of perfections.

Leibniz 1676 - That a Most Perfect Being Exists,
i Loemker - Leibniz, Philosophical Papers and Letters, 2 Ed., s.167.
 
 

Analys och tolkning

Bristen på tydliga premisser i en upprepad abstraktion innebär att den måste konkretiseras eller dekonstrueras med erfarenhetsbaserade premisser när de används - den måste analyseras. Begreppet "äpple" kan bland annat konkretiseras med "god", "frisk" eller "näringsriktig". Och enligt ovan hävdade Leibniz att "existens" är en premiss till begreppet "alla perfektioner".

Om sändare och mottagare i en kommunikation konkretiserar ett abstraherat begrepp med olika premisser blir kommunikationen ofullständig, vilket diskuteras under Tolkning.

 

Association mellan abstraktioner - Korrelation, Analogi, Metafor

Vi är uppenbarligen mycket duktiga på att utföra associationer och abstraktioner.

 

Korrelation

När två jämförda abstraktioner varierar på ett liknande sätt kallas detta att de är korrelerade.

Många människors livsbanor är korrelerade när de abstraheras till:
" föds, växer, parbildar, får barn, åldras, dör".

 

Analogi

En analogi /liknelse/ beskriver likhet i detaljer mellan abstraktioner.

Ett exempel är analogin mellan fisk och människa, där fenor motsvarar händer och fötter och stjärtfenan av svanskotan.

the word analogy means proportion or proportionality, as we have learned from the Greeks.

(analogy is taken to mean the mutual relationship or proportion of ideas or terms).

Cardinal Cajetan 1498 - The Analogy of Names (Bushinski, Duquesne University Press 1953), s.10, 11annotation.
 

Metafor

En metafor, som att världen kan jämföras med en teaterscen, kan ses som en flödigt uttryckt analogi:

All the world's a stage,
And all the men and women merely players
They have their exits and their entrances

Shakespeare 1623 - As you like it,
i Shakespeares Comedies, Histories, Tragedies, & Sonets (Eyre & Spottiswoode 1896 s.216)
 
 
 
Referenser
Aristoteles - De Interpretatione, §7, 17a37
Mill JS (1872) System of Logic 8ed, vol.1, s.29.
 
 
2021-11-18