Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Analys

Analys /uppdelning, upplösning, dissociation, avsöndring, extraktion, dekonstruktion, deduktion, demonstration, injektion, konkretisering, exemplifiering, subtraktion/ innebär ett resonemang där premissen, eller utgångspunkten, är ett sammansatt begrepp från vilket en eller några delar extraheras till en slutsats.

Eftersom den ursprungliga syntesen bildades genom närliggande premisser blir slutsatsen i en analys närliggande till utgångspunkten

 
 

Jag definierar analys:

Att utföra en analys innebär att aktualisera, eller medvetandegöra, ett begrepp /premissen/ och en, eller några, av de tidigare bildade associationsvägarna som skapade det.

Detta liknar vissa tidigare definitioner, t.ex.:

the discovery of the constituents and the manner of combination of a given complex.

Russell B (1913) Theory of Knowledge s.119

The resolution into their elements, as a philosophical procedure, of complex things, facts, propositions, and concepts.

Oxford English Dictionary 2Ed, 1989, term: Analysis
 

Analys är en av hjärnans grundläggande processer och vi utför ständigt analys utan att alltid vara medvetna om det.

 
 
 

Premissen

Analysens premiss är sammansatt eftersom den utgör slutsatsen i en tidigare utförd syntes. Eftersom premisser i varje syntes ytterst bildas genom perception gäller detta även för premisserna i en analys. Även direkt perception kan innebära en tydlig syntes som illustreras i exemplet Blixt och Åska nedan.

En svårighet vid analys orsakas av att premissen måste specificeras noggrant för att bli objektivt trovärdig. Men, särskilt när premissen är abstraherad, är det svårt att fastställa vilka perceptioner och tidigare slutsatser som verkligen ingick i den.

Premissen blir därför ofta otydlig, och uppdelningen blir i motsvarande mån osäker, vilket illustreras i exemplet om Analys av soldat och filosof, nedan.

 
 

 

 

Resonemang utan trovärdiga premisser

En hypotes utan trovärdiga premisser hävdade omkring 1970 att Beatlesmedlemmen Paul McCartney var död.

Premisserna utgjordes av tolkningar av bilder på gruppens skivfodral. Ett exempel var bilden på "Abbey Road" (se ovan), där McCartney var barfota. Människor hävdades alltid bli begravda barfota och McCartney skulle alltså vara död och begravd.

Brian Moriarty har senare hållit ett föredrag om denna myt [Moriarty].

Jag gissar att detta först framfördes som ett skämt (eller kanske som reklam för bandet), alltså som en hypotes om att man skulle kunna göra en sådan tolkning /analys/. En grupp människor började därefter tro på hypotesen och förstärkte sedan varandras uppfattningar. Förnekandet av skämtet togs av gruppen som ett försök att dölja sanningen, som en konspiration. Men konspirationen utgjordes av den ursprungliga hypotesen och stödet för den, men inte av förnekandet av den.

Resonemang som saknar trovärdiga premisser diskuteras vidare i avsnittet "Hypotetisk-Deduktiv metod", nedan.

 

Slutsatsen

Slutsatsen i en analys utgör en del av premissen och är alltså mindre sammansatt än den är. Den uttrycker en, eller några, av de perceptioner eller begrepp som skapade analysens premiss.

 
 

Epistemologin har genom filosofihistorien förgiftats av att vissa premisser, eller utgångspunkter, i analyser har hävdats vara "absolut säkerställda" eller a priori. Detta sägs också innebära att analysens slutsats blir säkerställd på denna nivå.

All analytic judgments rest entirely on the principle of contradiction and are by their nature a priori cognitions

Kant 1783 - Prolegomena $2, 4:267 (Hatfield 2004, Cambridge, s.17).

Kant hävdade att det är den logiska relationen och inte relationens premisser som gör slutsatsen "absolut säkerställd". Det skulle alltså vara formen, men inte innehållet, som avgör säkerheten i slutsatsen.

På sidan a priori diskuterar jag varför detta är felaktigt: Slutsatsens trovärdighet avgörs inte enbart av en logiskt korrekt relation, utan också av premissernas trovärdighet.

 

Premiss eller slutsats

Premissen i en viss analys kan vara slutsatsen i en alternativ analys. Detta är vanligt när de begrepp som analyseras har skapats från liknande premisser i de synteser som skapade dem.

Skillnaden mellan analyserna skapas av vilket begrepp som vi först fokuserade på.

Nedan undersöks begreppen "Alkoholpåverkad" och "Dålig bilförare" med definitionen av analys:

"Alkoholpåverkad" utgör en del av begreppet "Olämplig bilförare".

"Olämplig bilförare" utgör en del av begreppet "Alkoholpåverkad".

 

 

 

 

Hur utför hjärnan analys?

Jag ser analys av ett begrepp som en omvänd syntes och att analysens premiss alltså skapas av ett nätverk av associationsbanor:

Det är allmänt accepterat att hjärnan vid syntes bildar kopplingar, eller associationsbanor, mellan närliggande perceptioner och begrepp. Det blir då rimligt att hjärnan vid analys hittar och följer dessa banor och aktualiserar några av de perceptioner och begrepp som den finner.

Hjärnan kan hitta vad den söker eftersom alla begrepp, alltså alla associationsbanor är direkt eller indirekt sammankopplade. Sökningen utförs därför genom en blandning av synteser och analyser.

När utgångspunkten är begreppet "äpple" är det rimligt att hjärnan söker kopplingar som innefattar små, runda, ätliga föremål, och kanske också med barndomsminnen av t.ex. äppelträd. Den ägnar nog inte alltför mycket uppmärksamhet till t.ex. cyklar och motorfordon

Den förfinar därefter sökningen och finner då det tidigare skapade nätverket av associationsbanor som utgör premissen "äpple". Där finner den de närliggande begrepp som utgör analysens möjliga slutsatser. Och hjärnan föredrar förmodligen de tydligaste kopplingarna.

Bilden som illustrerar syntes passar alltså även för analys. Hjärnan finner den del av nätverket som bildar det sammansatta begreppet (röd), och följer associationsvägar till mindre sammansatta begrepp eller perceptioner som bygger upp det.

 
 

Exempel

Blixt och Åska

Vad är blixt och åska? Vikingarna analyserade dessa begrepp utgående från sina erfarenheter:

I den germanska mytologin och asatron analyserades /förklarades, tolkades/ åskans blixt och dunder till begrepp som de hade erfarenhet av:

Blixtar och buller sågs och hördes i smedjan när de slog sina hammare på metall. Eftersom åskan är mycket kraftig måste den skapas av en kraftig "smed" - guden Donar eller Tor - som slog med sin überhammare på molnen.

Analysen gick alltså från premissen till begrepp som vikingarna hade erfarenhet av.

 

Analys av soldat och filosof

Om premissen i analysen är ett häftigt och högt ljud analyserar hjärnan orsaken genom att leta efter minnen av liknande ljud och efter de associationsbanor till minnen som bildade sådana banor.

En soldat kan analysera ljudet till gevärsskott medan en filosof kan skapa slutsatsen att en bok har fallit ned från skrivbordet.

Soldatens analys kan uttryckas som en syllogism:

/premiss1/ Ett plötsligt och högt ljud kommer från ett gevär.
och
/premiss2/ Jag hör ett plötsligt och högt ljud.
Alltså:
/slutsats/ Jag hör ljud som kommer från ett gevär.

 
 
 
Representation av en mycket liten hjärna

 

Lycklig

Sokrates är lycklig

Satsen uttalar att Sokrates upplever en känsla som vi också känner till.

Termen "lycklig" innebär ett sammansatt och abstraherat begrepp som inte är väldefinierat. Det byggs ytterst upp av perceptioner, och vid analys finner vi några av de associationsvägar som skapade vårt begrepp "lycklig".

Till exempel kan alternativen "trygg med mina föräldrar", "bland goda vänner" och "vara kär" tidigt dyka upp i vårt medvetande.

Detta diskuteras vidare på sidan Tolkning.

 

Hundens analys

Analys anses vara väldigt "filosofisk" men, som motexempel till denna åsikt, beskriver syllogismen nedan tankarna hos en hund "Jag" som ser hunden "Laiko":

/premiss1/ Jag vill hälsa på alla hundar.
och
/premiss2/ Laiko är en hund.
Alltså:
/slutsats/ Jag vill hälsa på Laiko.

 
 

Analys kan ge ny association

Som sagts ovan innebär slutsatsen i en analys en eller några av de premisser i syntesen som skapade analysens premiss.

Därför måste alltså premisserna i det tidigare resonemanget och associationsbanorna redan vara kända när analysen påbörjades.

Logiker hävdar därför att strikt logik och analys inte kan ge ny information, eller "ny kunskap". Det stämmer med ett av huvudbudskapen på den här webbplatsen: All ny kunskap bildas ytterst från perception.

Syllogistic reasoning remains incapable of adding anything to the data that are given it; the data are reduced to axioms, and that is all we should find in the conclusions.

Poincaré 1905 - Science and hypothesis, Walter Scott Publ. s.2.

Detta är korrekt om analys skulle följa strikt logik och alltså innebära tautologier. Men hjärnan följer inte alltid sådan logik. Vid analys kan därför nya associationsbanor skapas och vi upplever resultatet som en fri fantasi, en analogi, en kreativ tanke, eller som ny kunskap.

 
 
Bilden visar att en långsökt association mellan en giraff och en borste. Associationen skapades genom analys av begreppet "giraff" och inte genom syntes av de två objekten.

 

 

Isaac Newton berättade att han stimulerades till begreppet gravitation när ett äpple föll då han satt och funderade under ett äppelträd [White].

 

Strikt tautologi innebär inte analys

För att koppla ovanstående diskussion till logikernas diskussion om tautologier används den enklaste logiska relationen, en tautologi liknande A=A:

"ett äpple ÄR ett äpple".

Frasen beskriver egentligen tre olika relationer - två strikta tautologier och en som endast är skenbar:

1: Strikt relation mellan begrepp

Tautologin kan uttrycka en relation mellan begrepp. Copulan, alltså den sammanbindande termen, "är" uttrycks för ökad tydlighet med "är identiskt med":

Begreppet "ett äpple" ÄR IDENTISKT MED begreppet "ett äpple".

 

Ovanstående strikta tautologi ger inte ny information eftersom den första termen i relationen innehåller all information i den andra termen.

 

2: Strikt relation mellan enskildheter

Tautologin kan också uttrycka en relation mellan perceptioner av en viss företeelse.

 
 

Termen "ett äpple" och copulan har preciserats nedan:

Objektet "detta äpple" är identiskt med objektet " detta äpple".

I likhet med den tidigare tautologin ger denna inte ny information.

 

3: Skenbar tautologi - analys

När endast en del av premissen, eller utgångspunkten, används blir tautologin inte strikt utan endast skenbar. Copulan "är" innebär då inte "är identiskt med".

Relationen "ett äpple är ett äpple" uttrycker nu det som på denna webbplats kallas en analys och innebär inte en tautologi:

Objektet "detta äpple" är (UTGÖR EN DEL AV BEGREPPET) ett "äpple"

Relationen uttrycker att den företeelse som vi just nu varseblir delar många av de egenskaper som tillsammans har skapat vårt begrepp "äpple".

Begreppet "äpple" innebär ett litet, runt, ätligt, friskt o.s.v. objekt, och analysen kan följa associationsbanor till underordnade begrepp eller perceptioner skapade av olika runda, ätliga, friska o.s.v. objekt som inte alls är relaterade till det ursprungliga äpplet.

Sådan analys leder till den fantastiska flexibiliteten i vårt tänkande, inklusive kreativitet och fantasi.

 

 

 

 

Hypotetisk-deduktiv metod

I sin bästa form innebär "metoden" att en "hypotes" uttalas. Sedan undersöks samtliga tänkbara konsekvenser av denna och man kontrollerar om de stämmer överens med observationer.

 

Exempel: Bedragare

En bedragares argument enligt hypotetisk-deduktiv metod:

/Hypotes/ Jag är ärlig och alla pengar som jag får skänker jag till de fattiga.

/Deduktion/ Du kan tryggt ge mig av dina pengar.

 

Akademi

Inom delar av den akademiska världen ses problem då man hävdar att resonemang kan utföras enligt den hypotetisk-deduktiv /hypotetisk-analytisk/ metoden.

Problemen skapas eftersom resonemangets premiss, alltså hypotesen eller utgångspunkten, utgörs av ett begrepp.

I likhet med alla andra begrepp har den ytterst bildats genom syntes av premisser som har skapats genom perception, genom resonemang som skapats från perception eller genom resonemang som baseras på slutsatser från tidigare resonemang (och alltså ytterst baseras på perception).

Premissen är alltså alltid ytterst baserad på perception, och detta är ingen radikal nyhet:

Aristotle supposes that once we have gained scientific understanding, we are in a position to package our results in tidy demonstrations.

He does not think, as he is sometimes parodied as maintaining, that science proceeds by manufacturing demonstrations out of thin air, or without observation or investigation.

Rather, the demonstrations he puts forwards as canonical science are the polished results of investigation, made perspicuous by conforming to simple patterns of logical inference.

Shields 2007 - Aristotle, s.116-117
 
 

Genom att benämna resonemanget som "metod" undviks funderingar som egentligen är nödvändiga angående utgångspunktens trovärdighet.

Användandet av "metoden" hissar en varningsflagg för internfacklig bias, bekräftelsefördomar eller vad som kan kallas kollektiv filterbubbla [Pariser]: att en grupp endast diskuterar sina egna förutfattade uppfattningar.

För att undvika tron på att hypotesen på något sätt är automatiskt säkerställd eller fastställd, bör ett korrekt resonemang kallas "syntetisk-hypotetisk-analytisk" metod, alternativt "induktiv-hypotetisk-deduktiv" metod.

Detta påminner om att hypotesen - alltså resonemangets basala premiss - ska vara trovärdig.

 

Problem

Ett problem för gruppen som utgår från en vagt definierad hypotes är att de flesta hypoteser kan bekräftas eller falsifieras genom selektiv faktainhämtning.

När gruppen diskuterar sin grundläggande hypotes letar den endast efter verifieringar, och eftersom målet är utstakat är det lätt att finna vägar som leder dit. Myten om Paul McCartneys död, som nämndes ovan, är ett tydligt exempel.

Ett annat problem skapas av att endast ett fåtal konsekvenser av den grundläggande hypotesen anses verifiera dess trovärdighet.

Men konsekvenserna kan ha skapats av en annan grundläggande hypotes. Sambandet mellan orsak och verkan upplevs som säker, men skapas endast genom upprepade verifieringar av sambandet i olika sammanhang och av exempel där sambandet är frånvarande.

 
 
 
Referenser
Moriarty B (1999) YouTube
Pariser E (2011) The Filter Bubble, What the Internet is Hiding from You, s.10.
White M (1997) Isaac Newton The Last Sorcerer, kap.5.
White hänvisar bland annat till William Stukeley (1752).
 
 
2021-11-18