Start  
Bakgrund
   Kunskap
   Trovärdighet
   Perception
Skepticism
Rationalism
   Definition av
   "kunskap"
   a priori
Vetenskaplig
metodik
Resonemang
   Syntes
      Begrepp
      Induktion
      Syllogism
   Analys
      Abstraktion
      Tolkning
Tänkande
 
Om k-teori.se
 
 

 

Kunskapsteori
☰ MENY

 

Syllogism

 
 

För att slutsatsen i ett resonemang ska bli trovärdig måste resonemanget vara logiskt korrekt och dessutom måste dess premisser vara trovärdiga.

Ett exempel på korrekt resonemang ges av syllogismen. Den skapas av två premisser som tillsammans ger en slutsats.

 

När premisserna anses vara trovärdiga, kan syllogismen kallas för en demonstration.

 

Slutsatsen följer av premisserna

 

Liksom i varje annat korrekt resonemang följer slutsatsen i en syllogism premissernas epistemologiska status.

Detta illustreras med de två syllogismerna nedan:

/premiss A1/ Varje människa är dödlig.
TILLSAMMANS MED
/premiss A2/ Sokrates är en människa.
ALLTSÅ:
/slutsats A/ Sokrates är dödlig.

I syllogismen ovan utgörs premisserna A1 och A2 av trovärdiga sannolikhetsargument. Därför blir slutsats A också ett trovärdigt sannolikhetsargument.

På grund av premissernas höga trovärdighet används detta och liknande exempel när slutsatser i logiska slutledningar påstås kunna bli "absolut säkerställda". Sådana påståenden är vilseledande och felaktiga.

 

/premiss B1/ Varje metall kan sväva.
TILLSAMMANS MED
/premiss B2/ Guld är en metall.
ALLTSÅ:
/slutsats B/ Guld kan sväva.

Denna syllogism illustrerar att premissernas trovärdighet, och inte enbart att resonemanget är logiskt korrekt, avgör slutsatsens trovärdighet.

Enligt vad vi kan varsebli är premiss B1 uppenbart osannolik och slutsats B, som följer logiskt av premisserna, blir därför också osannolik.

Rationalistiska filosofer har hävdat att premisser som är "definitioner", "axiom", "a priori", "transcendentalt kända", "givna", och så vidare är "absolut säkerställda". Logiskt korrekta syllogismer med sådana premisser skulle då ge slutsatser med samma epistemologiska status.

Det outtalade problemet för sådana filosofer är att alla hittills kända premisser innebär sannolikhetsargument.

 

 

Syllogism innebär syntes

 

En korrekt syllogism innebär en syntes av två premisser, vilket inte är en traditionell uppfattning. Därför används åter den klassiska syllogismen om Sokrates:

/premiss 1/ Varje människa är dödlig.
TILLSAMMANS MED
/premiss 2/ Sokrates är en människa.
ALLTSÅ:
/slutsats/ Sokrates är dödlig.

 

Vi kan skapa slutsatsen "Sokrates är dödlig" eftersom premiss 1 och premiss 2 innehåller något som gör dem närliggande. Båda innehåller termen "människa". Vi skapar en syntes mellan de två premisserna genom likhet mellan dessa två begrepp.

 

Premisserna i syllogismen innebär analyser och även slutsatsen innebär en nybildad analys. Men själva resonemanget, syllogismen, utgör en syntes.

En omskrivning av syllogismen förtydligar detta:

Sokrates ingår i begreppet varje människa.
TILLSAMMANS MED
Människa ingår i begreppet dödlig.
ALLTSÅ:
Sokrates ingår i begreppet dödlig.

Slutsatsen är alltså bildad genom en syntes av de två premisserna.

 

Syllogismer ger sannolikhetsargument

 

Det har hävdats att mycket trovärdiga sannolikhetsargument är "absolut säkerställda". Därför diskuteras premisserna, och därämed också slutsatsen, av den vanliga syllogismen nedan:

/premiss1/ Varje människa är dödlig.
TILLSAMMANS MED
/premiss2/ Sokrates är en människa,
ALLTSÅ:
/slutsats/ Sokrates är dödlig.

 

Premiss 1 "Varje människa är dödlig"

Premissen har ytterst skapats som genom induktion av perceptioner liknande "Anna var en människa och Anna hade egenskapen dödlig", "Bertil var en människa och Bertil hade egenskapen dödlig", "Carl var en människa och Carl hade egenskapen dödlig" o.s.v.

Eftersom perceptionerna är väldigt många och att hittills inget undantag har trovärdigt observerats, är premiss 1 ett mycket trovärdigt sannolikhetsargument.

 

Premiss 2 "Sokrates är en människa"

Vårt begrepp "människa" har ytterst syntetiserats från perceptioner av flera företeelser som vi lärt oss kallas "människa". De kan ha olika färg och form, men eftersom ingen annan företeelse är närliggande blir vårt begrepp "människa" mycket tydligt.

Den företeelse som kallades Sokrates har många egenskaper ingår i begreppet "människa". Det är därför trovärdigt att Sokrates "är en människa" och inte exempelvis "är en häst".

 

Sannolikhetsargument

Eftersom premisserna innebär sannolikhetsargument blir också syntesen av dem, alltså slutsatsen, ett sannolikhetsargument.

 
 
 
2022-02-08