Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Induktion

Induktion innebär inom kunskapsteorin en syntes av närliggande företeelser. Det är ett basalt resonemang som skapar en stor del av vår erfarenhet.

 

Induktion innebär inom epistemologin att när ett visst fenomen alltid har observerats i samband med vissa förutsättningar, så skapar dessa förutsättningar vid ett senare tillfälle en förväntan om att fenomenet åter ska inträffa.

På grund av dess betydelse, särskilt inom vetenskaplig metodik, blir den ofta felaktigt kritiserad av anti-vetenskapligt inriktade skribenter. Detta motiverar en mer detaljerad diskussion här.

David Hume kallade denna process för "Vana" [Hume] och hävdade att förutsägelserna om framtiden inte var logiskt härledda utan innebar sannolikhetsargument. Hans diskussion gav genomslag inom epistemologin, trots att det egentligen räcker med att konstatera två faktorer som diskuteras på denna webbplats:

- varje perception eller observation ger sannolikhetsargument.

- ett sannolikhetsargument kan aldrig genom resonemang förvandlas till "absolut säkerställt", även om många trovärdiga observationer tillsammans kan ge en så hög sannolikhet att den lätt förväxlas med en sådan säkerhet.

 

Livsnödvändig

Alla är ense om att erfarenhet baserad på induktion existerar och att den är nödvändig för vår överlevnad.

Vi använder induktivt baserad erfarenhet i varje vaket ögonblick.

- När vi tar ett andetag räknar vi med att få luft

- Vid varje steg tror vi att underlaget ska ta emot foten som det alltid brukar göra.

- Vi tror inte att vi i nästa ögonblick kommer att bli förvandlade till en flygande papegoja.

Det som vi tror om världen och om framtiden är mycket ofta ytterst baserat på induktion.

 
 

Trovärdighet

Trovärdighet i en induktiv slutledning skapas genom trovärdighet i varje enskild premiss tillsammans med antalet liknande premisser.

Ett exempel på detta ges i avsnittet "Ett induktivt argument", nedan.

 

Induktion med osäkra premisser

Om jag går i en skog en mörk och blåsig natt (med ugglors entoniga hoande), och i månskenet skymtar en rörlig skugga, kan fantasin skena iväg och jag kan inbilla mig att jag varseblir något, kanske ett djur eller något mer skrämmande.

Jag kan se liknande skuggor upprepade gånger, men om jag har inte har närmat mig dem och studerat dem noggrant blir perceptionen i varje enskilt fall osäker och den induktiva slutsatsen av induktionen blir inte speciellt trovärdig.

Även om många människor berättar om liknande slutsatser baserade på osäkra premisser, blir slutsatsen fortfarande osäker.

För att bli trovärdig måste en induktiv slutsats alltså grundas på flera och trovärdiga premisser.

 

Trovärdig induktion

premiss1: Det gjorde ont i tummen som jag råkade träffa när jag spikade.

premiss2: Det gjorde ont i tummen som jag råkade träffa en gång till när jag spikade.

premiss3: Det gjorde ont i tummen som jag råkade träffa ännu en gång när jag spikade.

slutsats: Det gör ont i tummen om jag råkar träffa den när jag spikar.

 

Resonemangets tre premisser ger en slutsats som blir mer trovärdig än någon av de enskilda ingående premisserna.

 

 

 

 

Svarta svanar

Metaforen som använder "svart svan" handlar om att något är oväntat eller icke existerande

Do you say no worthy wife is to be found among all these crowds?" Well, let her be handsome, charming, rich and fertile; let her have ancient ancestors ranged about her halls; let her be more chaste than the dishevelled Sabine maidens who stopped the war - a prodigy as rare upon the earth as a black swan.

Juvenal (c:a 100 CE) - Satire 6, övers. Ramsay GG, Loeb Classical Library 091 Juvenal and Perseus (1928) 161 s.97

Om detta oväntade visas vara verkligt är det överraskande. Att svanar kunde vara svarta blev en medial sensation i Europa och bilden av en svart svan ingår i Västra Australiens flagga.

Exemplet används gärna av skribenter som kritiserar induktion och vetenskaplig metodik.

I citatet nedan hänvisar Karl Popper till "truth of universal statements", alltså till "absolut säkerställda" argument.

The problem of induction may also be formulated as the question of the validity or the truth of universal statements which are based on experience ...

Since I reject inductive logic ...

Popper 2002 - The Logic of Scientific Discovery sekt.1, s.44 och sekt.4, s.126.

De svanar som på 1600-talet hade observerats i Eurasien var vita. En strikta induktiv slutsats lyder "alla hittills observerade svanar är vita".

 
 

Detta tolkades som "alla svanar är vita" och i vardagslivet fungerar sådana tolkningar ofta tillfredsställande.

Så det blev det en stor nyhet när tidiga upptäcksresande under Willem de Vlamingh omkring 1697 observerade svarta svanar i Australien [Morris].

Hur kunde de rapportera detta? Såg de kanske en vit, men smutsig svan? Var det en person som drömde om svarta svanar?

Nej deras slutsats bildades genom induktion.

Flera personer vid upptäcksresan såg många svarta fåglar vid olika tillfällen. Eventuellt fångade de två exemplar [Seal].

Fåglarna tecknades av och långt senare, 1726, fördes två svanar till Jakarta för att bevisa deras existens [Morris].

Vår tro på att svarta svanar verkligen existerar skapades alltså genom induktiv härledning som baserades på upprepade, oberoende och trovärdiga verifieringar av deras existens.

Nya observationer kan komplettera tidigare uppfattningar eller till och med skapa nya sådana, och exemplet visar hur vetenskaplig metodik ständigt förbättrar vår uppfattning om världen.

 
 

 

 

 

Mycket trovärdig induktion

Om jag tar upp en sten från marken tror jag att den kommer att falla till marken när jag släpper den. Varje individ på vår jord har varje dag tusentals tydliga perceptioner av jordens dragningskraft, vilket bekräftar att stenen ska falla, och vi har aldrig på ett trovärdigt sätt observerat att dragningskraften vid jordytan inte existerar. Vi och andra tunga föremål, har aldrig spontant svävat iväg.

Komikerna Anders och Måns hävdade att stenen stannar på jordytan, inte på grund av gravitation, utan på grund av evolution.

Sannolikheten för att stenen kommer att falla när jag släpper den är så hög att det blir löjeväckande att försöka räkna ut den. Så länge omständigheterna liknar dem som existerar idag kommer den släppta stenen falla.

Trots den höga trovärdigheten är påståendet "en släppt sten faller" ytterst baserat på perception och är alltså ett sannolikhetsargument.

 
 

Sammanfattning

Både trovärdigheten i varje enskild premiss och antalet liknande premisser påverkar en induktiv slutsats trovärdighet.

Trots att det är mycket trovärdigt att "en släppt sten faller" kallas argument som baseras på induktion helt korrekt för sannolikhetsargument.

Det som kan verka missledande är att sannolikheten för många sådana argument är så hög att vi i vardagslag inte talar om sannolikhet utan om säkerhet och sanning.

Och detta har vi gemensamt med rationalistiska filosofer.

 
 
 
Referenser
Hume 1777 - Undersökning / Enquiry, ESB 35-36, s.42-43.
Morris 1898 - Austral English, A Dictionary of Australasian Words, Phrases and Usages, s.451
Seal G 2015 - The Savage Shore, s.135
 
 
2021-11-18