Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Begrepp

Hjärnan strukturerar vår uppfattning om världen genom begrepp /klass, set, samling, Form, universal/ som alltså utgör en basal del av vår tankeförmåga. Nästan varje ord uttrycker ett begrepp.

I dialogen nedan är de ord som innebär begrepp understrukna:

- Titta ut över det här vackra landskapet! Vad ser du?
- Jag ser några hus, en åker och en sjö. Det är fint.

 
 

Nyheter?

Diskussionen på denna webbplats avviker från moderna diskussioner om begrepp (se nedan).

Det är tydligt att begrepp inte bara skapas av människor, utan också av andra djur, och kanske till och med av insekter. En komplex mekanism blir då inte speciellt trovärdig.

Kopplingen mellan "begrepp" och "resonemang" som föreslås på denna webbplats, det vill säga att hjärnan skapar begrepp genom likhet, kontrast och/eller närhet, tycks frånvarande både inom modern filosofi och psykologi.

 

Skapas genom resonemang

Ett begrepp /kategori, samling, aggregat, klass, set, urval, essens, induktiv slutsats, universal, form, a priori kognition, a priori intuition/ skapas genom resonemang som inbegriper flera premisser.

Premisserna är, som alltid, närliggande ochskapas genom perception, från minne (som ocksåbaseras på perception), eller från minnen av slutsatser vid tidigare resonemang

Några exempel på begrepp:
- Äpple
- Stor
- Cykla
- Kärlek
- Etik
- Alltet

 

Exempel: Begreppet "äpple"

När vi säger "äpple" menar vi inte ett speciellt äpple ("äpplet") utan vi menar vårt begrepp "äpple".

Det skapas genom syntes mellan objekt med närliggande egenskaper som särskiljer äpplen från andra begrepp, exempelvis päron. Det innebär en sammanställning av flera olika äpplens egenskaper, till exempel deras storlek, färg, konsistens, den speciella rundningen högst upp och resterna av äppelblomman på undersidan.

 

Hur lagrar hjärnan ett begrepp?

Lagras det som ett nätverk av delvis glömda perceptioner (som nätverket på sidan Syntes), eller lagras det som ett hypotetiskt enskilt minne (en av punkterna i nätverket)?

 
 

När vi minns att vi drömt, men inte vad vi drömt kan det räcka med en enstaka ledtråd till drömmen, och vi kfår ontakt med hela nätverket av associationer som byggde den.

fMRI undersökningar stöder att begrepp ständigt återskapas av hjärnan. Flera områden i hjärnan, och inte enbart en punkt, kan aktiveras vid tanken på ett begrepp. Till exempel aktiveras vid tankar på verktyget "hammare" inte bara centra för verktygets form utan också rörelsecentra [t.ex. Beauchamp].

Detta kallas på engelska för "embodied semantic cognition" [t.ex. Rogers] inom området ordförståelse.

Det är först när vi inser hjärnans otroliga kapacitet som vi förstår att den hinner syntetisera alla begrepp som vi använder vid nästan allt tal och tänkande.

Enstaka neuroner

Studier med mikroelektroder i hjänan har visat att det nätverk som beskriver ett speciellt begrepp samlas i minst en punkt. Hos en testperson signalerade samma, "Jennifer Aniston" neuron, vid olika bilder av just denna skådespelerska [Quiroga]. Detta betyder inte att minnet av J.A. "fanns" i den neuronen, men att den signalerade "nu observeras J.A.".

 

Delvis individuella

Begrepp är, genom sina varseblivna källor, delvis individuella.

En person som blir träffad i ögat av ett kastat äpple denna ytterligare egenskap till begreppet "äpple".

 

Begrepp som premisser

Som sagts ovan kan begrepp naturligtvis skapas genom resonemang där premisserna är tidigare bildade begrepp (som ytterst skapats genom perception).

När vi är vuxna har vi skapat så många begrepp att nästan varje nytt begrepp skapas från sådana som vi skapat tidigare. För vanliga begrepp kanske hjärnan inte behöver gå igenom hela nätverket utan den kanske nöjer sig med att använda signalneuroner liknande "Jennifer Aniston" neuronen enligt ovan.

 
 
modified from Valeriy Evtushenko, unsplash.com

 

 

Begrepp: Djur och bin

Det är uppenbart att inte bara människor skapar mentala begrepp: När en hund ser en annan hund första gången, kan den genast identifiera den som del av dess begrepp "hund".

Kanske till och med bin kanske använder sig av begrepp:

Concept learning, described originally as a higher-order form of learning and considered a cornerstone of human cognition, is a capacity that can be ascribed to honeybees

Avarguès-Weber & Giurfa 2015 - Conceptual Learning by Miniature Brains, i Margolis & Laurence 2015 - The Conceptual Mind, kap.1, s.21.
 

We find that bees can count up to four objects, when they are encountered sequentially during flight.

Dacke & Srinivasan 2008 - Evidence for counting in insects, Anim Cogn 11, s.683-689.
 

Insects display a variety of phenomena involving simple forms of tool use, attention, social learning of nonnatural foraging routines, emotional states and metacognition,

Perry et.al. 2017 - The frontiers of insect cognition, Current Opinion in Behavioral Sciences 16 s.111-118.
 

Descriptivist/Cluster Account

I motsats till moderna diskussioner om begrepp, visar diskussionen på denna webbplats vissa likheter med vad som har kallats John R. Searle's Descriptivist/Cluster Account:

associated with a name “N” is a disjunctive set of descriptions

the disjunctive set of descriptions that is associated with a name can vary from speaker to speaker and from occasion to occasion

Boersema 2009 - Pragmatism and Reference, s.3 och 48-49.
 

Definition

De flesta begrepp som vi använder är oklart avgränsade från andra, till exempel beteckningarna "hus", "politiker" och "kärlek". Som sagt ovan är de delvis individuella eftersom de delvis har skapats genom subjektivt varseblivna premisser.

När premisserna som bygger begreppet kan varseblivas tydligt blir begreppen bättre avgränsade, till exempel "hav", "människa", "klocka".

 
 

Det finns också begrepp där de ingående premisserna har varseblivits mycket tydligt. Ibland kan då mycket möda ha använts för att skapa särskiljbara definitioner, till exempel "antalet ett", "centimeter", "Sverige", "di-deuterium oxid".

En definition innebär en noggrann precisering av egenskaper som beskriver och särskiljer ett begrepp.

När en definition beskriver ett begrepp på ett sådant sätt att det inte kan förväxlas med ett annat, blir trovärdigheten i denna term så hög att en rationalistisk filosof kan lockas till att hävda att den är känd a priori:

... all analytic propositions are still a priori judgments even if their concepts are empirical, as in: Gold is a yellow metal ... .
I need no further experience outside my concept of gold, which includes that this body is yellow and a metal

Kant 1783 - Prolegomena (Hatfield, Cambridge 2004), §2.b, s.17.
 

Kant påstod att hans begrepp "Guld" innefattar att det är en gul metall. Men det innefattar troligtvis många ytterligare begrepp, till exempel materialet i ringen som visar att man är gift, finansiell trygghet, spännande skatter, oförstörbarhet, girighet och Pizzaros rum med guld år 1532.

 

Begrepp och definitioner kan förändras

Eftersom begrepp och definitioner ytterst baseras på perception kan de förändras, och sannolikheten för en förändring beror på typen av begrepp.

Antalet "ett" kommer förmodligen aldrig att förändras, medan begreppet "människa" kanske behöver kompletteras, till exempel om det i framtiden skulle existera mycket närliggande varelser, till exempel "människoliknande replikanter" [från film 1982: Blade Runner].

 
 
Replicant Rachel in Blade Runner: public domain
Replikant Rachel (Blade Runner 1982)
 
 

Sammanfattning

Begrepp har flera intressanta egenskaper:

- De är mycket viktiga för minne, resonerande och kommunikation.

- De skapas från flera premisser (som ytterst grundas på perception), vilket ökar dess trovärdighet.

- Med många, tydliga och trovärdiga premisser blir trovärdigheten så hög att de av rationalister sägs vara "absolut säkerställda".

- De är delvis individuella, men blir genom mänsklig kommunikation likaratade.

 

Åsikter om begrepp

Moderna diskussioner som rör begrepp är omfattande och några nutida exempel är [Margolis & Laurence 2015, Carey 2009, Machery 2009]. En sammanfattning finns på nätet [Margolis & Laurence 2017].

Platons påverkan är tydlig och området har ibland hamnat i ofruktsamma hörn. Ett exempel är termen "universal" som på denna webbplats (och för Aristoteles) endast innebär ett abstraherat begrepp, d.v.s. en abstraktion:

Now of actual things some are universal, others particular (I call universal that which is by its nature predicated of a number of things, and particular that which is not; man, for instance, is a universal, Callias a particular).

Aristoteles - De Interpretatione §7, 17a37.
 

Några citat

- Human beings, and only human beings, create deep, explicit, conceptual understanding (se dock ovan).

As the rationalists insisted, there are innate input analyzers that compute perceptual representations.

Carey 2009 - The origin of Concepts, s.447 och 448.
 
 

- The evidence recounted above from infant psychophysics experiments provides a clear picture of the postnatal starting point and the transition toward development of object knowledge in humans subsequent to birth.

Johnson - Building Knowledge from Perception in Infancy, i Gershkoff-Stowe 2005 - Building Object Categories in Developmental Time, Kap.2, s.57.
 

- I will be concerned, especially, with how the extensions of new substance concepts, acquired directly on first meeting with their referents, are fixed.

Millikan 2004 - On Clear and Confused Ideas, s.193.
 

- The categorizations that humans make of the concrete world are not arbitrary, but rather are highly determined ... because the perceived world is not an unstructured total set of equiprobable co-occurring attributes. ...
categorization occurs to reduce the infinite differences between stimuli to behaviorally and cognitively useful proportions.

Rosch et al. 1976 - Basic Objects in Natural Categories, Cognitive Psychology 8, s.382-439.
 

- three paradigms have successively emerged in the psychology of concepts: the prototype paradigm, the exemplar paradigm, and the theory paradigm.

Replacing the term “concept” with “prototype,” “exemplar,” and “theory” ...

Machery 2009 - Doing without Concepts, s.76 och 243-244.
 

- The Classical Theory
Most concepts (esp. lexical concepts) are structured mental representations that encode a set of necessary and sufficient conditions for their application, if possible, in sensory or perceptual terms.

Margolis & Laurence 1999 - Concepts, Core Readings, s.10.
 

- concepts are mechanisms of detection, which allow us to track things, and which enable us to simulate them when they are not impinging upon our senses.

Prinz 2002 - Furnishing the Mind, Concepts and their Perceptual Basis, s.314.
 
 
 
Referenser
Beauchamp MS & Martin A - Grounding Object Concepts In Perception And Action: Evidence From Fmri Studies Of Tools, Cortex 43 (2007) s.461-468.
Carey 2009 - The origin of Concepts
Machery 2009 - Doing without Concepts.
Margolis & Laurence 2015 - The Conceptual Mind.
Margolis & Laurence 2017 - Stanford Encyclopedia of Philosophy
Quiroga RQ et al. - Invariant visual representation by single neurons in the human brain, Nature 435 (2005) 1102-1107.
Rogers TT & Cox CR - Neural Bases of Conceptual Knowledge, ch.4, s.62 in "The Wiley Handbook on the Cognitive Neuroscience of Memory", Wiley 2015.
 
 
 
2021-11-18