Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Vetenskaplig metod

 

Inte olika versioner av vetenskap

På liknande sätt som med kunskap försöker olika grupperingar ifrågasätta vetenskaplig metodik. Eftersom vetenskaplig metodik har högt anseende kan grupperingar som inte tillämpar sådan metodik lockas till att försöka hävda att de också är verksamma inom "vetenskap".

Ett citat som ofta hörs är "det finns flera olika sorters vetenskap".

We need to acknowledge that there is more than one version of science

Ross - Science Wars, Introduction, Social Text 46/47 (1996) s.12.

Sådana citat påminner om annonser för hotellrum med utsikt "mot havet" och där utsikten blockeras av andra hotell. Det klingar bra men är i verkligheten felaktigt.

Det finns många vetenskaper, men bara en sorts vetenskap.

Vetenskap är innehållet i alla publicerade rapporter som följer vetenskaplig metodik.

 

Definitionen diskuteras på webbplatsen vetenskapsteori.se.

 

Trovärdig

I likhet med andra trosuppfattningar grundas ett vetenskapligt område på ett nätverk av kopplade argument.

Trovärdigheten för dessa argument skapar grunden till den utveckling som ses så snart vetenskaplig metodik börjar dominera inom ett område.

It seems almost laughable that, while every other science makes continuous progress, metaphysics, which desires to be wisdom itself ... perpetually turns round on the same spot without coming a step further.

Kant 1783 - Prolegomena, Preface 4:256 (Hatfield 2004, Cambridge s.5-6).
 
 

Vetenskap

Vetenskaplig metodik diskuteras närmare på webbplatsen vetenskapsteori.se.

Nedan följer en ytlig översikt av hur trovärdigheten skapas.

Inom vetenskaplig metodik skapas hypoteser från observationer som beskrivs på ett sätt så att de kan reproduceras, eller från tidigare rapporter som följer sådan metodik. Detta kallas att hypoteserna är empiriskt grundade, eller empiriska.

På det viset dras en tydlig gräns mellan observationer och hypoteser. Det medför att kritik av observationer och hypoteser blir oberoende av varandra.

Det blir också lättare att kontrollera hypotesen eftersom den vetenskapliga publikationen beskriver exakt hur man ska göra detta.

Vetenskaplig metodik blir därför, till skillnad från många andra trosuppfattningar, icke-dogmatisk och dynamisk, vilket är en förutsättning för "vetenskaplig" trovärdighet.

Inom vetenskaplig metodik ska rapporter innan publicering kontrolleras i förhållande till hur viktigt dess innehåll är. Systemet med referees kan, särskilt inom områden som endast omfattar få utövare, påminna av en inneklubb.

Men dess stora fördel är att det undviker spridning av publikationer där observationerna och/eller hypoteserna uppvisar tydliga brister.

 

 

 

 

Problematisk vetenskap

Olika grenar inom den akademiska världen tillämpar vetenskaplig metodik i varierande grad.

En orsak kan vara svårigheter med att erhålla mycket trovärdiga premisser som grund för sina resonemang.

I USA beskrivs därför exempelvis historia, politik, ekonomi, sociologi, geografi och antropologi inte som vetenskaper utan benämns "sociala studier" [Mirriam].

 

Bluff vetenskap

Ett stort och växande problem skapas av ett stort antal nya skenbart vetenskapliga tidskrifter.

De publicerar artiklar mot betalning och utan granskning av innehållet [Eriksson, Beall].

 

Vetenskapliga resultat är inte "absolut säkerställda"

Resultat och hypoteser från vetenskaplig metodik baseras på perception och representerar sannolikhetsargument som är mer eller mindre trovärdiga.

När många oberoende observationer alla verifierar samma hypotes, och dessutom inget undantag rapporterats, blir trovärdigheten mycket hög.

 
 

I ett moget vetenskapligt område är dessutom många observationer kopplade vilket medför att sambanden mellan dem blir ännu mer trovärdiga. Sådana samband kallas för naturlagar.

Men resultaten blir aldrig "absolut säkerställda" - inget argument blir någonsin säkert på en sådan uppdiktad nivå. De blir som bäst "mycket sannolika", där termen "mycket" ofta innebär MYCKET.

På grund av att vetenskaplig metodik uppmuntrar till kritik, förändring och förfining, blir dess accepterade argument generellt sett mer trovärdiga än accepterade argument inom dogmatiska trossystem.

 

Ovetenskapligt

Definitionen av vetenskap enligt ovan kräver en noggrann definition av termen "vetenskaplig metodik". Den är inte helt entydig men medför ändå att vissa aktiviteter kan betecknas som tydligt ovetenskapliga:

- Områden där argumentation utgår från icke verifierade utgångspunkter och där kritik av dessa hypoteser inte accepteras.

- Observationer som inte beskrivs så utförligt att de kan reproduceras.

- Hypoteser som skapas utan noggrant beskrivna och reproducerbara observationer.

 

 

 

 

Värdera trovärdighet

Det finns flera tecken som indikerar om en publikation följer vetenskaplig metodik eller inte:

- Innehåller den en bakgrund med tidigare viktiga insatser inom området?

- Beskriver den hur observationer utförts så detaljerat att de kan reproduceras?

- Ger den referenser till ingående påståenden så att de kan kontrolleras?

Dessutom kan tecken visa om författaren själv anser att publikationen följer vetenskaplig metodik. En sådan publikation nämner nästan aldrig att den "är vetenskaplig". Den presenterar detaljerat vad som gjordes, hur det gjordes, undersökningens resultat och innehåller ofta en separat diskussion av resultaten.

I motsats till detta kan ovetenskapliga presentationer vara fyllda av:

- påståenden om att de är vetenskapliga.

- diskussioner som hävdar alternativ till vetenskaplig metodik.

- påståenden om observationer som inte är beskrivna på ett sådant sätt att de kan reproduceras och då ge stödjande eller modifierande resultat.

En enkätundersökning som inte är noggrant beskriven med avseende på urval, frågeinnehåll och respondentens upplevelser vid undersökningen innebär ett osäkert resultat. Detta har setts, till exempel vid väljarundersökningar där delar av befolkningen inte varit inkluderade och där starkt konservativa partier fått en överraskande framgång (Sverige riksdagsval 2014, USA presidentval 2016).

 

Orsak och Verkan

En vanlig tolkning är att tillskriva en orsak, eller anledning, när man har observerat ett resultat, en verkan.

Problemet med kausalitet har varit känt länge [Hume]. Det kan t.ex. uppstå när två företeelser är samvarierande (korrelerade), men att detta beror på att båda företeelserna påveras av en tredje, icke studerad företeelse. En sådan korrelation kallas sidoordnad eller kollateral.

 
 

Kollaterala korrelationer

Nedan ges, för tydlighets skull, ett konstruerat exempel på felaktigt orsak-och-verkan resonemang. Längre ned ges ett verkligt exempel:

Antag att forskare genomför en kohortstudie som innefattar hela Sveriges befolkning och bland annat noterar vilka som spelar dataspel.

Tio år senare analyserar de hur stor del av befolkningen som har avlidit i cancer. De finner att dödsfall var mycket ovanligt bland dataspelare och drar slutsatsen att dataspel skyddar mot cancer.

Bloggar, TV och tidningar rapporterar om resultatet från denna vetenskapliga studie och kommersiella företag börjar snabbt sälja speciella dataspel som "botar mot cancer".

 

I detta konstruerade exempel är det uppenbart att resultatet skapades genom att dataspelare normalt har låg ålder, tillsammans med att cancer normalt blir vanligare ju äldre vi blir. "Ålder" var den tredje, icke studerade faktorn.

 

Ett verkligt exempel [Freedman] redovisas nedan:

En kohortstudie baserad på 400 000 personer analyserade om kaffe ger minskad eller ökad dödlighet. Resultatet blev initialt att kaffe gav ökad dödlighet genom att det förvärrade nästan alla allvarliga sjukdomar.

Men eftersom det är välkänt att kaffekonsumtion är korrelerat med rökning, eliminerades inverkan av rökning med statistiska metoder.

Då blev resultatet istället det motsatta. Kaffe gav minskad dödlighet och var bra mot nästan alla farliga sjukdomar!

 

Men i en kommentar (Letter) till artikeln diskuterade S.K. Aberegg en trolig anledning till detta resultat:

Vi dricker mycket kaffe på arbetet, och resultatet beror troligtvis på en välkänd korrelation mellan kaffekonsumtion och "frisk anställd" [McMichael, Porta]. Resultatet visar alltså att de som dricker mycket kaffe är så friska att de har ett arbete.

 

Artikeln och kommentaren demonstrerar tillsammans den stora fördelen med vetenskaplig metodik:

Publicering av resultat och hypoteser, tillsammans med offentlig kritik av publikationerna, medför att trovärdigheten i påståenden som rör vår verklighet ständigt utvecklas.

 
 
 
Referenser
Beall's List of Predatory Journals and Publishers: https://beallslist.weebly.com/
Eriksson & Helgesson - The false academy: predatory publishing in science and bioethics, Med Health Care and Philos 20 (2017) s.163-170.
Freedman et al. - Association of Coffee Drinking with Total and Cause-Specific Mortality, N Engl J Med 366 (2012) s.1891-1904, tillgänglig på https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1112010.
Hume 1777 - Undersökning / Enquiry, ESB 22-25 s.26-30
McMichael 1976 - Standardized Mortality Ratios and the "Healthy Worker Effect": Scratching Beneath the Surface, J Occupational Medicine 18, No. 3/March (1976) s.165-168.
Mirriam-Webster dictionary, term: "Social studies".
Porta 2014 - A Dictionary of Epidemiology 6Ed, term: "Healthy Worker Effect".
 
 
2021-11-18