Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

a priori

Rationalister hävdar att det existerar påståenden som är "absolut säkerställda", eller (skapade) a priori. De påstår alltså att "kunskap" kan skapas innan, prior, perception.

 

Ej perception

Diskussioner som försöker påvisa existensen av kunskap a priori har ett stort problem: de kan inte kan söka stöd från perception. Om de kunde detta så skulle de ju inte vara a priori. Diskussionerna blir därför invecklade, utan förankring i vår erfarenhet, och ofta uppenbart ologiska.

Detta var känt av Platon och Kant:

... the sources of metaphysical cognition ... cannot be empirical. The principles of such cognition ... must therefore never be taken from experience; for the cognition is supposed to be not physical but metaphysical, i.e., lying beyond experience.

Kant (1783) Prolegomena, Preamble $1, 4:265, (transl. Hatfield, Cambridge), s.15.
 

Odefinierade termer

Påståenden a priori måste alltså ha skapats genom någon sorts process som inte inbegriper perception. De har hävdats blivit skapade före individens födelse, av en gud, av en dröm, eller av en "profetia".

Alternativt har de hävdats skapade genom en process som namngivits med en odefinierad term som "transcendentalt", att de är "givna", eller "uppenbarade". Sådana processer har aldrig beskrivits tydligt men kan komma från en världslig auktoritet.

Socrates:
So then, Simmias, our souls also existed apart from the body before they took on human form, and they had intelligence.

Platon - Phaedo, 76c [Platon].
 

Det är oartigt att fråga vad som är auktoritetens källa.

 

Termen "om"

Vid diskussioner om a priori gäller det att vara vaksam på uttryckssättet. En vanlig teknik är att skenbart säga något, men att i verkligheten inte säga detta genom att använda termen om.

 
 

En rationalist hävdar som en grundsats:

OM "absolut säkerställda" påståenden existerar så är de skapade a priori.

 

Denna grundsats är logiskt korrekt under antagandet att det endast existerar a priori argument respektive sådana som baseras på perception. De senare är inte "absolut säkerställda", även om de ofta är mycket sannolika. Alltså kvarstår a priori.

En annan sats som också är logiskt korrekt är:

OM elefanter kan flyga kan de sova uppe i stora träd.

 

Det är alltså inte enbart logisk korrekthet som säkerställer om slutsatsen i ett resonemang är intressant eller inte, utan också innehållet i resonemangets premisser.

Ett vanligt och logiskt korrekt argument om deduktion lyder

OM premisserna i en logiskt korrekt deduktion är sanna ("absolut säkerställda") blir slutsatsen sann.

 

Detta kallas "sanningsbevarande" eller "sanningskonserverande" ("truth preservation") [t.ex. Bergmann] och har av en del filosofer tagits som belägg för att slutsatser i syllogismer, som då felaktigt kallas "analytiska argument", blir "absolut säkerställda".

Men eftersom hittills ingen premiss visats vara "absolut säkerställd" kan sådana belägg ifrågasättas.

Eftersom premisserna ytterst är baserade på perception kan ett logiskt korrekt samband inte förutsättningslöst ge "absolut säkerhet" utan endast, i bästa fall, ökad sannolikhet.

 

 

 

 

Påståenden om a priori

Literaturen innehåller många påståenden om att a priori existerar. De förslag som inte varit uppenbart ologiska bygger vanligen på ett av dessa två misstag:

- Begreppsbildning genom abstraktion. Påståendet bygger på att det kan vara svårt att förstå att abstraktioner ytterst skapas från perception.

- Åsikten att ett "absolut säkerställt" argument kan skapas endast genom att ett resonemang är logiskt korrekt. Felaktigheten består i att även resonemangets premisser måste vara "absolut säkerställda" för att slutsatsen ska bli det.

Exempel på misstag vid försök till att demonstrera a priori ges nedan:

 

Abstraktion

I nedanstående citat vill Platons Sokrates komma fram till att begreppet "likhet" är en Form, alltså något som vår själ har lärt sig innan vi föddes:

- we say that there is something that is equal. I do not mean a stick equal to a stick or a stone to a stone, or anything of that kind, but something else beyond all these, the Equal itself. Shall we say that this exists or not?
- Indeed we shall, by Zeus, said Simmias, most definitely.
...
- do not equal stones and sticks sometimes, while remaining the same, appear to one to be equal and to another to be unequal?
- Certainly they do.
- But what of the equals themselves? Have they ever appeared unequal to you, or Equality to be Inequality?
- Never, Socrates.

Platon - Phaedo 74a-b [Platon]

Sokrates påstår att abstraktionen har en innebörd "i sig själv" och att den inte har skapats genom syntes av perceptioner.

En förutsättningslös diskussion om abstraktion visar att detta är felaktigt.

 
 

Former

- Platon hävdade att om "absolut säkerställda" argument existerar så måste de ha skapats genom existerande företeelser, "Former", som vår själ minns från en tidigare utomjordisk existens. Hans argument lydde ungefär så här:

- Han höll med tidigare filosofer om att perception kan vara felaktig. Alltså kan "absolut säkerställda" argument inte skapas genom resonemang som ytterst bygger på perception.

- Eftersom all erfarenhet om vår värld bygger på perception måste "absolut säkerställda" argument skapas vid någon utomvärldslig existens.

- Han påstod att abstraherade begrepp, eller "Former", alltså skapas utomvärldsligt och därför kan innebära "absolut säkerställda" argument.

Liksom för Platon kan det vara svårt, men inte omöjligt, för oss att inse att abstraherade begrepp ytterst bygger på perception.

 

Gud

Rationalister har hävdat att en allsmäktig gud är en lämplig utgångspunkt för resonemang som är "absolut säkerställda".

De försökte bevisa dess existens:

- René Descartes hävdade att hans tro på Guds perfektion måste göra idén om Gud absolut säkerställd [Descartes]. Hans argument liknar:

"Om Gud är perfekt måste Gud också existera".

- Leibniz utvecklade att om begreppet Gud skapas av alla positiva egenskaper så måste Gud existera, eftersom existens är en av alla dessa egenskaper

 

 

 

 

Försök med logiska relationer

Slutsatsen av ett resonemang kan aldrig bli "absolut säkerställd" om inte resonemangets premisser är det. Och detta innebär troligtvis aldrig eftersom premisserna förmodligen alltid innebär sannolikhetsargument.

Detta diskuteras detaljerat på sidan syllogism.

 

Frege

Gottlob Frege skapade med ordrikedom, men utan trovärdiga argument, en sorts auktoritet och påstod att aritmetik, det vill säga kedjor av syllogismer eller deduktioner, skulle vara "absolut säker" [Frege].

Tre gånger garderar han sig mot möjlig kritik:

Jag hoppas att jag i detta arbete kan hävda att jag har gjort det sannolikt att aritmetiska samband är analytiska bedömningar och alltså a priori.

Frege 1884 - Foundations of Arithmetic 2Ed, kap. 1-4 och kap. 5: Conclusion. (övers. kunskapsteori.se)
 

Felet i hans resonemang sammanfattas i stycket "The devil is in the premises" nedan. En slutsats trovärdighet avgörs inte enbart av att en deduktion är logiskt korrekt utan även av premissernas trovärdighet.

Och den yttersta premissen inom aritmetik är antalet "ett" som vi skapar genom upprepad perception av separata objekt.

 

Audi

Också Robert Audi (som annars är relativt läsvärd) blandade samman trovärdighet för deduktioner och premisser:

... that if the spruce is taller than the maple and the maple is taller than the apple tree then the spruce is taller than the apple. /.../
Clearly, this a priori belief is also justified, and it constitutes knowledge.

Audi 2011 - Epistemology, A Contemporary Introduction to the Theory of Knowledge 3Ed, s.380-381.
 

Putnam

Hillary Putnam menade en enda sats som är skapad a priori är tillräcklig som demonstration av att a priori existerar, (vilket naturligtvis är korrekt).

 
 

Han hävdade sedan att frasen nedan är "an absolutely, unconditionally, truly, actually a priori truth":

not every statement is both true and false

Putnam 1978 - There is at least one a priori truth, Erkenntnis 13, s.153-170.
 

Frasen innebär en utvidgning av Lagen om ickemotsägelse: "Ett påstående kan inte vara både sant och falskt samtidigt".

För att bedöma om frasen är a priori kan vi undersöka varför vi anser att den är trovärdig. Beskriver den en gest med ena handen? Nej, vi har erfarenhet (ytterst byggd på perception) av vad som är ett påstående, om något existerar eller inte, när något "är sant", vilket innebär att det överensstämmer med vår erfarenhet, respektive när något "är falskt".

Frasen beskriver alltså en relation mellan abstraherade företeelser som ytterst är baserade på perception och alltså inte är skapade a priori.

Diskussionen illustrerar att ett påstående om a priori inte kan hämta stöd från något i vår upplevda verklighet, vilket diskuterades ovan.

 

Popper

Karl Popper hävdade att verifiering inte kan skapa kunskap. Detta är korrekt för "absolut säkerställda" argument, vilket Popper försökte argumentera för. Men han hävdade sedan att ett påstående som är möjligt att falsifiera kan leda till kunskap, alltså att de kan ge "absolut säkerställda" argument [Popper].

Hans resonemang var logiskt felaktigt eftersom "att falsifiera ett påstående" är detsamma som "att verifiera negationen av detta påstående" [vetenskapsteori.se]. Om verifiering inte kan leda till kunskap kan heller inte falsifiering göra det.

På denna webbplats argumenterar jag för att varken verifiering eller falsifiering kan leda till "absolut säkerställda" argument, alltså den typ av "kunskap" som Popper försökte argumentera för. Sådana argument existerar inte.

Ytterligare teser av Popper diskuteras på vetenskapsteori.se.

 

 

 

 

Blandade färger

Flera filosofer [Schlick, Putnam, Bonjour] har återgivit ett gammalt argument (utan att ange någon källa): att påståendet nedan måste vara a priori:

Ingenting kan vara fullständigt täckt med både rött och grönt samtidigt

Rationella epistemologer älskar att diskuterar färg, trots påpekandet ovan att förekomst av ett a priori argument aldrig kan verifieras med perception.

Några detaljer i just detta fall är:

- hjärnan skapar upplevelsen av färg från pulser som kommer från syncellerna i ögonen [t.ex. Goldstein]. Upplevelsen av färg är alltså ett väldigt tydligt exempel på perception.

- många barn vet att när de samtidigt täcker en yta med blå och gul vattenfärg (som är små färgade partiklar i ett tunt lim) så tolkar hjärnan signalerna från ögonen som grön färg.

- felaktigheten i detta påstående diskuterades av Leibniz redan under 1600-talet:

So when, after having mixed yellow powder with blue we perceive a green color, we perceive nothing but the yellow and blue minutely mixed, although we do not notice it, or rather imagine that we perceive some new entity

Leibniz 1684 - Thoughts on Knowledge, Truth and Ideas (Acta eruditorum), in Philosophical Works of Leibnitz 2Ed, transl. GM Duncan, New Haven 1908, p.33).
 
 

Erfarenhet från tidigare liv

Några anhängare av religioner som tror på reinkarnation hävdar att de kan minnas händelser från ett tidigare liv. Detta är ett mycket omfattande påstående eftersom det antyder att något från en individ på ett ickemateriellt sätt kan förflyttas till en annan individ.

Eftersom påståendet är mycket omfattande bör det stödjas av mycket omfattande verifiering för att bli trovärdigt. Till exempel bör anhängare kunna avslöja nya, men kontrollerbara, fakta från den tidigare existensen. Tanken svindlar över hur vår historieskrivning skulle förändras!

Oavsett omfattningen av sådana påståenden, påverkar de inte den epistemologiska satsen att kunskap ytterst skapas genom perception.

Om reinkarnation med minne skulle existera skulle minnena vara skapade från perception under en tidigare existens.

 

 

 

 

Immanuel Kant

Immanuel Kant: public domain
Immanuel Kant

Kant var en så klipsk, skenbart logisk, mångordig, och ofta citerad filosof att han får sitt eget avsnitt (med bild!).

En kritisk studie av Kants skrifter är krävande och läsaren måste fokusera inte bara på vad som sägs, utan också på vad som inte sägs.

 

Uppmaning

Han inledde med påståendet att hans teser måste följas om påståenden a priori ska vara trovärdiga. Detta bedömer jag som korrekt, men bedömer samtidigt teserna som felaktiga.

... there can be no such science /metaphysics/ unless the requirements expressed here, on which its possibility rests, are met,

Kant 1783 - Prolegomena 4:257 (Hatfield, Cambridge 2004, s.6).
 

Metafysik innebär filosofi som inte behandlar fysiska företeelser. Den behandlar alltså inte sådant som ytterst bygger på perception.

 

Vad måste hävdas?

Kant gick sedan igenom vad rationalistiskt inriktade filosofer (metafysiker) måste hävda för att deras filosofi skulle ha ett berättigande:

"Metafysik behandlar något bortom den fysiska verkligheten. OM den existerar kan dess källor inte vara den fysiska verkligheten":

First, concerning the sources of metaphysical cognition, it already lies in the concept of metaphysics that they cannot be empirical:

the cognition is supposed to be not physical but metaphysical, i.e., lying beyond experience.

It is therefore cognition a priori, or from pure understanding and pure reason.

Kant 1783 - Prolegomena (Hatfield, Cambridge 2004), 4:265, s.15.

Som ses ovan använder Kant termerna "a priori" och "pure" utan positiv definition.

 

Regeln om motsägelse

Kant ville övertyga läsaren om att metafysiskt tänkande är meningsfullt.

Han gjorde misstaget som diskuteras i avsnittet ovan "Försök med logiska relationer" ovan när han använde en regel som används inom logiken för att utvärdera om en relation är logiskt korrekt:

All analytic judgments rest entirely on the principle of contradiction and are by their nature a priori cognitions, whether the concepts that serve for their material be empirical or not.

Kant 1783 - Prolegomena $2, 4:267 (Hatfield 2004, Cambridge, s.17).
 

"Regeln om motsägelse" ("the principle of contradiction") innebär att ett resonemang är logiskt korrekt om det ger en motsägelse när en av premisserna byts mot dess negation.

Kant hävdade alltså, felaktigt, att det uteslutande är den logiskt korrekta relationen, och alltså inte också dess premisser, som avgör om slutsatsen i ett resonemang innebär ett "absolut säkerställt" argument. Vikten av premisserna diskuteras på sidan Syllogism.

Problemet med "regeln om motsägelse" visas nedan med ett exempel:

Den enklaste logiska relationen är en direkt tautologi. Den sammanbindande termen, eller copulan, "ÄR" uttrycker "är identiskt med":

/premiss/ Detta flygande lejon
ÄR
/slutsats/ detta flygande lejon.

Negation av premissen:

inte detta flygande lejon
ÄR
detta flygande lejon.

Motsägelsen i den förändrade relationen visar att den ursprungliga var logiskt korrekt.

Men, eftersom premissen beskrev något som inte är trovärdigt blir inte heller slutsatsen trovärdig.

 

"Regeln om motsägelse" utvärderar alltså resonemangets form, och inte premissernas eller slutsatsens trovärdighet.

 

 

 

 

Analys av ett påstående som skapats "a priori"

Kant påstod sedan vilseledande:

OM ett begrepp "tillhör" metafysiken (men inga sådana har någonsin visats existera) kommer en uppdelning eller analys av detta begrepp också att "tillhöra" den.

...if concepts belong to metaphysics, ... then the judgments arising from their mere analysis necessarily belong to metaphysics as well,

Kant 1783 - Prolegomena (Hatfield, Cambridge 2004), 4:267, s.17.
 

"Exempel" på a priori

Kant försökte ge exempel på begrepp som "tillhör" metafysiken.

På denna webbplats kallas sådana begrepp (om de skulle existera) för "absolut säkerställda".

... some pure synthetic cognition a priori is actual and given, namely, pure mathematics and pure natural science; for both contain propositions that are fully acknowledged

Kant 1783 - Prolegomena (Hatfield, Cambridge 2004), 4:275, s.25.
 

Han hävdade alltså att något kan vara "givet":

- relationer inom matematik (men det är inte enbart den logiska relationen som avgör slutsatsens trovärdighet).

- "rena" observationer inom naturvetenskap.

Men varje premiss, oavsett område och trovärdighet utgörs, såvitt vi vet, av sannolikhetsargument.

 

Definition

Detta visste Kant, men i sitt försök att rättfärdiga metafysik hävdade han att varje definition (som han nedan otydligt kallar "mitt begrepp") skulle anses vara "absolut säkerställt" eller a priori:

 
 
 
 

... all analytic propositions are still a priori judgments even if their concepts are empirical, as in: Gold is a yellow metal ... .
I need no further experience outside my concept of gold, which includes that this body is yellow and a metal

Kant 1783 - Prolegomena (Hatfield, Cambridge 2004), §2.b, s.17.

Kant följde Platon men använde termen "transcendent" i stället för Platons mer konkreta "skapad vid en tidigare utomvärldslig existens".

En definition är ett begrepp eller en abstraktion som räknar upp beskrivande och särskiljande egenskaper för den definierade företeelsen. Den baseras alltid ytterst på perception.

Han hävdade också att när slutsatser härleds från definitioner (som han hävdade är a priori) måste de anses vara a priori.

Det är helt klart att Kants "definition" av guld ovan är baserad på perception (gul och metall ) och att den inte är formad a priori.

 

"Syntetisk a priori"

Märkligt nog rör många filosofers Kant-diskussioner inte om argument a priori existerar överhuvudtaget, utan om syntes av sådana argument är möjliga (syntetisk a priori).

Slutsatserna av diskussionerna borde bli "Ja" eller "Nej", och båda slutsatserna är enligt min uppfattning rimliga sett från sina utgångspunkter:

- OM a priori argument skulle existera skulle vissa av dem kunna syntetiseras, eller sammansättas, med varandra. Alltså "Ja".

- MEN eftersom a priori inte existerar överhuvudtaget blir slutsatsen "Nej". Syntetisk a priori existerar inte.

 
 

 

The devil is in the premises

Sammanfattat: Det är premisserna, tillsammans med att ett resonemang är logiskt korrekt, som avgör trovärdigheten i en logisk slutsats.

So if all you know about an argument is that it is valid, that alone tells you nothing about whether the premises or the conclusion is in fact true.

Hausman 2010 - Logic and Philosophy 11Ed, p.8.

De yttersta premisserna utgörs, såvitt vi hittills känner till, alltid av sannolikhetsargument. Slutsatsen i ett resonemang innebär därför alltid ett sådant argument.

Resonemang kan öka trovärdigheten i en slutsats när de inbegriper fler premisser. Ett tydligt exempel på sådant resonemang ges av induktion. Men slutsatsen kan ändå aldrig bli "absolut säkerställd".

 
 
Referenser
Bergmann 2004 - The Logic Book, 6Ed, s.1-2.
Bonjour 1998 - In defense of pure reason, s.2.
Descartes 1642 - Meditations on First Philosophy, Meditation 3.
Duncan 1908 - Philosophical works of. Leibniz, 2Ed, s.33.
Goldstein 2010 - Encyclopedia of Perception, artikel "Color Perception", s.266-270
Platon (c:a 390-370 BCE) - Complete Works, Cooper (ed.), Hackett 1977.
Popper 2002 - The Logic of Scientific Discovery sekt.6.
Putnam 1956 - Reds, Greens, and Logical Analysis, Philosophical Review 65, s.206-217.
Schlick 1931 - Is There a Factual a Priori? in Feigl 1949 - Readings in Philosophical Analysis (Appleton), s.283.
 
 
2021-11-18