Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Rationalism

Rationalism är en filosofisk inriktning som hävdar att det existerar kunskap som ytterst har skapats från någon sorts icke-sensorisk källa och att sådan kunskap är möjlig att tillämpa i vår värld.

Termen rationalism kommer antagligen från att dess tidiga företrädare hänvisade till att förnuftet var den mest pålitliga vägvisare i en värld full av vidskeplighet och olika trosuppfattningar.

Och i förhållande till mystiker är rationalister närmare "verkligheten" än till exempel spågummor och häxtroende.

 

Extrem rationalism är ohållbar

En extrem rationalist skulle hävda att all kunskap erhålls genom en metod som inte innefattar perception. Den skulle sedan avlida inom en vecka, till exempel på grund av att den inte har druckit.

En slutsats om att vatten är viktigt för vår överlevnad kan inte baseras på enbart resonemang. Den måste ytterst baseras på perception, till exempel att den blev piggare när den fick vatten.

 
 

Balanserad rationalism

Balanserade rationalister hävdar att det, förutom balanserade skeptiska uppfattningar om kunskap, också existerar kunskap som ytterst har skapats från någon sorts icke-sensorisk källa.

De räknar inte in medfödda förmågor till sådan kunskap.

När de försöker definiera sådan kunskap råkar de ut för olösliga problem som diskuteras i detalj på sidan "a priori".

 

 

 

 

Utgångspunkt

En rationalist kan använda ett a priori argument som en utgångspunkt, hypotes eller antagen premiss, och hävda att den inte behöver motiveras från perceptioner. Det räcker med att säga att den bygger på till exempel intuition, transcendental kunskap, profetia, dröm, uppenbarelse från en högre makt eller en auktoritet.

Seriösa rationalister söker premisser som kan vara "absolut säkerställda" eller a priori. Från sådana premisser vill de skapa resonemang genom analys.

Mindre seriösa skribenter kan utgå från ett subjektivt lämpligt påstående som inte ens definieras tydligt.

 
 

Trovärdigheten i slutsatserna vid sådana diskussioner blir, som alltid, jämförbara med trovärdigheten i premisserna.

 

Inte rationell grundsats

Epistemologer inom området balanserad rationalism hävdar att det, förutom sannolikhetsargument, existerar påståenden som inte ytterst skapas genom perception. Sådana påståenden kallas ofta "givna" eller a priori.

Detta är i motsats till vad förnuftet (ratio) säger. Rationalism är alltså närliggande idealism [se t.ex. Guyer].

 
 
 
Referenser
Guyer 2021 - Stanford Encyclopedia of Philosophy
Ross 1957 - Aristotele's Prior and Posterior Analytics, s.1.
 
 
2021-11-18