Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Kunskap

 

Kunskap upplevs genom resonemang baserade på minnen som är lagrade i hjärnan, och är ofta aktualiserad eller kompletterad av det som vi varseblir i ögonblicket.

Minnen kan återskapas med vilja, som när vi vet vilken stad som är huvudstad i Norge, eller utan medvetet val som när vi snabbt särskiljer en människa från en hund eller styr när vi cyklar för att undvika att falla.

En stor del av minnena har förmedlats till oss, till exempel från föräldrar, lärare eller media.

Men frågan inom epistemologi gäller hur kunskap skapas från början:

- Skapas ny kunskap enbart genom sådant som vi ytterst har varseblivit?

- Eller skapas den dessutom från någon sorts "given" kunskap, där "det givna" ytterst kommer från en icke-sensorisk källa eller från en gud, det vill säga från något som varken vi eller våra förfäder någonsin har varseblivit?

 
 

Man kan tycka att en slutsats i frågan om vad som definierar trovärdiga påståenden inte borde skapa alltför mycket huvudbry. Men den sammanblandas ofta med religiösa, ideologiska och mysteriesökande föreställningar (vi älskar mysterier!) och har därför diskuterats livligt genom filosofins historia.

 

Förnekande av kunskap

Stridsropet "Kunskap existerar inte" har provocerat filosofer som försökt hävda att "kunskap existerar" men inte kunnat motivera hur eller varför.

Under senare delen av 1900-talet ekade ropet högt inom kulturella strömningar som relativism och postmodernism, och spreds därifrån till samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteter inom universitetsvärlden.

Detta har i sin tur smittat ned delar av undervisningsväsendet och offentligt beslutsfattande, vilket hotar det friska samhällets funktioner.

 

 

 

 

Olika sorters kunskap

Individuell kunskap

Med individuell kunskap menar jag uppfattningar som ytterst har skapats genom individuell perception. De kan komma från föräldrar, skolundervisning och egna erfarenheter. Många av dessa är är djupt rotade.

Eftersom liv och uppväxtmiljö varierar blir uppfattningarna till viss del individuella. Men vanligtvis har vi vuxit upp i upplevd trygghet och samhällstillhörighet, och dessutom blivit påverkade av liknande internationella media, vilket leder till liknande uppfattningar om etik och om hur vi ska bete oss.

Så trots att dessa uppfattningar är individuella visar vi vissa likheter i våra attityder, oavsett den lokala kultur som också har format oss.

 

Gemensam rigid kunskap

En sorts gemensam kunskap skapas av uppfattningar som delas av en grupp, och där gruppen avvisar förändringar av detaljer i uppfattningarna.

Inte bara religiösa utan också politiska, ideologiska, och ibland akademiska grupper delar sådana uppfattningar.

Fastheten i rigid kunskap påverkas kraftigt av att intenet endast ger oss sådan information som leverantörerna bedömer att vi önskar [Pariser].

När jag Googlar mitt namn tillsammans med min hemstad kommer jag på andra plats av sökträffarna.

Men när en avlägsen släkting skulle Googla mig, kom jag inte ens upp på första sidan i hans enhet.

 
 

Gemensam dynamisk kunskap

En annan sorts gemensam kunskap skapas också av uppfattningar som delas av en grupp, men i detta fall är uppfattningarna offentliga och öppna för kritik och förändring.

En utmärkande egenskap för denna typ av uppfattningar är att de ganska enkelt kan verifieras eller falsifieras genom jämförelser med verkligheten, alltså med sådant som vi är överens om att det har observerats på ett tillförlitligt sätt.

Sådana uppfattningar är mycket tydliga till exempel inom vetenskapliga och idrottsliga områden.

 

Genetiskt lagrad kunskap

Alla levande organismer föds med medfödda förmågor, där en av de tydligaste är att kunna växa och utvecklas.

Vi kan också konstatera att organismer vid sina första kontakter med omvärlden är anpassade till den. De har alltså vad som kan kallas kunskap eller ändamålsenliga förmågor som har ärvts från tidigare generationer. Hade dessa inte sådana förmågor skulle de inte kunnat föröka sig, vilket diskuteras nedan under "Evolution.

Till exempel Monark-fjärilar (Danaus plexippus plexippus) har förmågan att, utan tidigare erfarenhet, flyga till en gemensam plats för vintervila [t.ex. CBIF].

De tycks alltså känna till några av världens egenskaper utan handledning av tidigare generationer.

 
 
 
Monark fjäril [Harrelson]

 

 

Känslor

En fråga om hjärnans verksamhet rör våra känslor. Hur uppkommer de? Frågan gäller ytterst vad som skapar viljan till att överleva. Alternativt handlar den om vad som motiverar ett framtida AI system att utföra sina sysslor i mänsklighetens tjänst.

Vi uttrycker känslor när nervsubstanser utsöndras, och frågan blir därför varför de utsöndras. Att vi vet hur ändamålsenliga känslor är innebär inte en förklaring.

Känslor kan uppstå på grund av perception. Ett exempel är att soldater från krig kan få posttraumatiska upplevelser som resultat av sina tidigare perceptioner.

Men många känslor är inte inlärda, vilket vi kan märka till exempel när vi blir kraftigt förälskade. Sådana känslor kallas på denna webbplats för "förmågor".

 

Förmågor

Det tycks uppenbart att det finns nedärvda system i våra hjärnor, men detta innebär inte att vi föds med kunskap om det empiriska innehållet i begrepp som beskriver företeelser i världen.

Ett tydligt exempel på nedärvd förmåga ges av att människor och hundar älskar socker eftersom det historiskt varit en näringskälla för oss, medan till exempel kattdjur, som äter enbart kött, har förlorat förmågan att lockas av sött [Beauchamp].

Theobromin i choklad är lika farligt för katter som för hundar. Sockersugna hundar äter gärna choklad och kan bli förgiftade, medan katter saknar sockersug och därför sällan blir det [Cortinovis].

 
 

Många nu levande varelser, inklusive människor, har genom evolution förfinat både fysisk utveckling och olika mentala överlevnadsstrategier, till exempel:

- att vilja överleva.
- att ta hand om och skydda sin avkomma.
- att känna samhörighet med en grupp, flock eller stim.
- att reagera på orättvisa eller kränkning.
- att begränsa eller ritualisera aggression.

Det är svårt att förstå att sådana förmågor kan vara lagrade i våra gener, men det är minst lika svårt att förstå att generna lagrar information om hur vi ska utvecklas från könsceller till fortplantningsbara varelser.

Och det är, i sin tur, ännu svårare att förstå hur en gudom skulle kunna skapa allt detta.

 

Evolution

Nedärvda förmågor, fysiska och mentala, förklaras på ett trovärdigt sätt med de tre faktorerna som ingår i evolution:

- slumpmässiga mutationer (som vi kan observera inträffar),
- ärftlighet av egenskaper från en individ till dess avkomma (som vi kan observera förekommer),
- eliminering av individer vars egenskaper inte är tillräckligt bra anpassade till omvärlden (vilket vi kan observera händer).

Dessa tre faktorer ger en rimlig förklaring till utveckling av förmågor som är anpassade till världens egenskaper.

De individer som inte var anpassade har helt enkelt inte överlevt med tillräcklig kraft för att kunna fortplanta sig.

Detta diskuteras ytterligare på webbplatsen vetenskapsteori.se.

 

 

 

 

Nativism

En diskussion inom epistemologi gäller:
- Är hjärnan från sin första utveckling ett "oskrivet blad", Tabula Rasa, när den möter världens egenskaper?
eller
- Är vissa kunskaper om världens egenskaper medfödd?

Frågan gäller alltså om våra begrepp ytterst baseras på perception eller om det existerar medfödda begrepp som rör vår värld (Former).

Den senare uppfattningen kallas nativism och tycks ha reducerats, från den osannolika uppfattningen att vi föds med kunskap om världsliga begrepp, till att det finns speciella system i hjärnan som möjliggör att vi kan lära oss olika former av begrepp.

Skillnaden mellan dessa två uppfattningar liknar skillnaden mellan de två påståendena "med en handrörelse kan vi skapa guld" och "vi har händer som kan göra rörelser".

... nativism isn’t confined to postulating innate concepts. Rather, a big part of concept nativism is its appeal to innate special-purpose systems of acquisition, and these systems are often best understood as learning systems. For instance, an innate special-purpose system for food might support the learning of which items in the environment are to be eaten and which are to be avoided,

Laurence & Margolis - Concept Nativism and Neural Plasticity,
i Margolis & Laurence 2015 - The Conceptual Mind, sid 121
 
 
 

Kunskap?

"Kunskap" är ett sammansatt och abstraherat begrepp. När vi analyserar abstraktionen till mer närliggande begrepp kan det uppstå oklarheter.

Ett exempel på oklarhet är frågan om vissa nedärvda förmågor innebär "kunskap".

Om fjärilar (ovan) följer ett attraherande doftspår eller liknande vid sin vinterflytt, kan vi hävda att detta inte är kunskap om världskartor, utan att de använder medfödd "vilja" kombinerat med en medfödd förmåga att följa doften.

Och då kan frågan uppstå om inte all "kunskap" skapas genom kombinationen av "vilja" och "förmåga".

Ett annat exempel gavs av McCarthy:

Är beslutsprocessen i en termostat likvärdig med "kunskap" [McCarthy]?

En bra termostat (PID) samlar information från omgivningen, behandlar informationen och reglerar värmen baserat på resultatet. Den noterar avvikelser från önskad temperatur, och agerar så att avvikelsen elimineras.

 
 
 
Referenser
Beauchamp 2016 - Why do we like sweet taste: A bitter tale?, Physiol Behav. 164 (2016) s.432-437.
CBIF 2014 - https://www.cbif.gc.ca/eng/species-bank/butterflies-of-canada/monarch/?id=1370403265690.
Cortinovis 2016 - Household Food Items Toxic to Dogs and Cats, Frontiers Veterinary Sci. 3, article 26.
Harrelson, Kenneth Dwain (2007) https://en.wikipedia.org/wiki/Monarch_butterfly
McCarthy 1979 - Ascribing mental qualities to machines. In Ringle, ed. - Philosophical Perspectives in Artificial Intelligence.
 
 
2021-11-18