Start
  Bakgrund
     Kunskap
     Trovärdighet
     Perception
  Skepticism
  Rationalism
     Definition av
   "kunskap"
     a priori
  Vetenskaplig
metod
  Resonemang
     Syntes
        Begrepp
        Induktion
        Syllogism
     Analys
        Abstraktion
        Tolkning
  Tänkande
   
  Om k-teori.se
   
 
 
Kunskapsteori
☰ MENY

 

Bakgrund

Den här webbplatsen syftar till att återerövra begreppet kunskap.

 

Enkel saga eller komplicerad sanning

The voice of reason may be much fainter than the loud and clear voice of an erroneous intuition,
and questioning your intuitions is unpleasant when you face the stress of a big decision.

Kahneman 2011 - Thinking, Fast and Slow, s.417

En diskussion om vad som omfattas av termen kunskap har blivit mer angelägen när vi genom internet direkt kan ta emot påståenden som inte har passerat en "sanningssil", det vill säga att en pålitlig auktoritet som har värderat att påståendena är trovärdiga.

Tidigare har sådana silar existerat i form av att en person, organisation eller publikation skulle förlora trovärdighet, och därigenom status och kanske marknadsandelar, om den blir påkommen med en felaktighet.

Men med internet har det blivit tydligare än någonsin att om bara tillräckligt många delar ett påstående upplevs det som trovärdigt, även om den inte överensstämmer med något som verkligen har hänt eller observerats.

Nuförtiden nås vi av mer information och desinformation än någonsin - alla dagar är första april.

Frans 2017 - Larmrapporten, Att skilja vetenskap från trams, s.10.
 
 

Omdefinierad kunskap

Vissa individer, grupper, organisationer och akademiska grenar hävdar trovärdighet för påståenden som inte har verifierats. De försöker förändra kunskapsbegreppet genom påståenden som:

- Det finns olika sorters kunskap.
- Det finns olika sorters sanning.

Post-truth:
Relating to or denoting circumstances in which objective facts are less influential in shaping public opinion than appeals to emotion and personal belief.

Oxford English Dictionary, Word of the Year 2016
 

En metod skapar kunskap

Min åsikt är att vi vet många olika saker, men att endast en metod kan skapa trovärdig kunskap:

Kunskap blir trovärdig när den baseras på slutsatser från trovärdiga resonemang som utgår från trovärdiga premisser.

 

På den här webbplatsen diskuteras hur resonemang och premisser kan bedömas som trovärdiga.

Dessutom ges några exempel på traditionellt respekterade resonemang som kan visas vara felaktiga.

 

 

 

 

Svårtydbar

Kunskapsteori, eller epistemologi, har historiskt skapats ur en blandning av faktamässiga, ideologiska, sekteristiska och religiösa föreställningar.

Filosofer har strävat efter sina önskade mål och har bortsett från resonemang och publikationer som falsifierar dessa.

Filosofi innebär diskussion utan referenser till empiriskt underlag

Persson (2013) - vetenskapsteori.se.
 

Resultatet kan då bli att ordrikedom används för att dölja svaga eller obefintliga argument.

Ett exempel sågs när Immanuel Kant bytte ut Platons påståenden om "absolut säkerställda begrepp" (Former) som vi har "lärt känna innan vi föddes" mot "transcendentalt känd kunskap".

 
 

Då blev även påståendena transcendentala (ja, detta var en ironi).

Hvad du ej klart kan säga, vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Tegnér 1820 - Samlade skrifter, 3:e delen (Norstedt & Söner, 1924), s.96.
 

Vacker tomhet

Ett ytterligare exempel på (skicklig) ordrikedom utan innehåll ges av nedanstående fras. Varken necessity (nödvändighet), truth (sanning) eller knowledge (kunskap) har någonsin visats existera i den form som författaren förmodligen menar:

Just as necessity is truth in all possible worlds, so knowledge is truth in all epistemically possible worlds.

Stalnaker 2019 - Knowledge and Conditionals s.12.

 

 

 

Kunskapsfilosofi

Epistemologi kan grovt delas in i de två grunduppfattningarna skepticism och rationalism.

Extrema former av de två uppfattningarna kan direkt avfärdas som ohållbara, men de balanserade versionerna kräver noggrannare diskussion.

Balanserade skeptiker hävdar att den enda yttersta källan till trovärdiga argument är sensorisk erfarenhet (som förädlas till perception). Genom resonemang kan denna källa byggas till mycket sannolika, det vill säga trovärdiga, uppfattningar.

Denna tes utgör den filosofiska grunden för empirism och vetenskaplig metodik.

Balanserade rationalister stöder den balanserade skeptiska uppfattningen, och hävdar dessutom att det existerar kunskap som ytterst har skapats från någon sorts icke-sensorisk källa, och att sådan kunskap är möjlig att tillämpa i vår värld.

 
 

Icke-filosofi

Det finns naturligtvis också trovärdiga uppfattningar om kunskap utanför filosofernas vanliga domäner.

Till exempel kan vi lära oss att cykla genom att imitera andra cyklister, och kan sedan bli skickligare genom att associera olika handlingar till förbättring respektive försämring.

Sådan kunskap är alltså empirisk, eftersom de yttersta premisserna för aktiviteten var perception.

Dessutom kan vi konstatera att det existerar medfödda, genetiskt lagrade, egenskaper som medför att alla levande varelser är väl anpassade till omvärlden. De som inte var tillräckligt väl anpassade gick under innan de fick fortplantande avkomma.

 
 
 
2021-11-18